Inbrottslarm

En inbrottslarmanläggning har i huvudsak tre syften:
• att avhålla från inbrottsförsök genom att larmskyltar visar att ett larm finns installerat.
• att påkalla uppmärksamhet hos omgivningen om att inbrottsförsök pågår.
• att avbryta pågående inbrottsförsök genom t ex att låta sirener ljuda såväl inomhus som utomhus.

Larmsystemets byggstenar
När man planerar ett inbrottslarm är det viktigt att känna till vilka olika komponenter som finns. En komplett utrustning för ett centralt inbrottslarm består av följande komponenter:
Centralapparat, som har till uppgift att ta emot signaler från de olika detektorerna och därefter verkställa ett utgående larm.
Inbrottsdetektorer känner av och indikerar till centralapparaten förändringar i deras mätområde.
Larmsändare överför meddelande angående larm till en larmmottagare.
Förbikopplare/manöverenhet används för att aktivera eller koppla från delar av eller hela larmsystemet.
Larmdon ger en akustisk eller optisk signal för att avskräcka en inkräktare och för att påkalla uppmärksamhet från omgivningen.
Strömförsörjning som har till uppgift att förse alla komponenter med nätspänning eller klenspänning samt reservkraft vid spänningsbortfall.

Olika typer av skydd

Skalskydd
Ett skalskydd omfattar en lokals samtliga omslutningsytor som väggar, dörrar och fönster och bör också skydda andra svaga delar av en byggnad. Ibland kan det vara lättare att forcera en vägg än att bryta upp en dörr. Skalskyddet bör utformas på ett sådant sätt att larmet kan starta redan innan ett intrång har skett. Vanliga typer av detektorer som används i ett skalskydd är: magnetkontakter, glasdetektorer, vibrationsdetektorer och aktiva IR–detektorer.

Försåtskydd
Försåtskydd används för att skydda strategiska passager inne i lokalerna och ska larma när en inkräktare rör sig inne i en lokal. För försåtskyddet använder man ofta rörelsedetektorer.

Volymskydd
Ett volymskydd ska skydda ett speciellt rum och vara utfört på ett sådant sätt att ett larm utlöses när en förändring sker inom den skyddade lokalen. För volymskydd kan många typer av detektorer användas.

Punktskydd
För speciella objekt som t ex kassaskåp kan punktskydd vara en praktisk lösning då detta även kan användas i lokaler som inte täcks av ett skalskydd eller försåtskydd. Ett annat exempel kan vara skydd av känsligt rum där t ex datorer eller värdesaker förvaras. Den vanligaste detektortypen är den seismiska detektorn.

Regler och krav – larmklass
”Larmlagen”, som trädde i kraft redan 1984, omfattar tillståndsgivning för larminstallationsverksamhet. Den handlar om krav på den som yrkesmässigt installerar larm och polisens rätt till agerande om t ex upprepade falsklarm uppstår.

I början av 1970–talet kom, för första gången försäkringsbranschen ut med en regelsamling gällande inbrottslarmanläggningar. Idag ges reglerna ut av Svenska Stöldskyddsföreningen och anger de krav försäkringsbolagen och andra kravställare ställer på utrustning, projektering och installation. Reglerna för inbrottslarm beskrivs i SSF:s regelverk SSF 130 Projektering och installation av inbrottslarmanläggning.

I regelverket anges fyra olika larmklasser:

Larmklass 1
Anläggningar i denna klass kännetecknas av att de får utföras som enbart försåtskydd och att anläggningen i sin helhet får kopplas till och från genom låsförbikopplare vid entrén.

Larmklass 2
I denna klass ska larmövervakningen utföras som skalskydd i kombination med invändigt försåtskydd. Anläggningen ska ha daglarm som ständigt är inkopplat som övervakning mot åverkan och sabotage. Till– och frånkoppling utförs i centralapparaten eller via separat manöverenhet.

Larmklass 3
I denna klass ska övervakningen utformas som skalskydd kompletterat med försåtskydd. Larmöverföringen ska vara övervakad och högsta krav på sabotageskydd ställs på centralapparat och manöverdon. Förbikoppling ska ske med knapp– eller kortförbikopplare i sk delat montage. Kortförbikopplare ska vara kombinerad med knappsats med personlig kod.

Larmklass 4
Larmövervakningen ska utföras som skalskydd och volymskydd för hela volymen. Förbikopplaren får endast användas för förbikoppling av entréväg till centralapparat eller manöverpanel eller till enstaka punktskyddade utrymmen. Till och frånkoppling ska ske i centralapparat eller separat manöverpanel som är placerad inom larmövervakat område.
Checklista inbrottslarm – att tänka på vid val av inbrottslarm (Pdf)
Analys av larmanläggning (Pdf)

Svenska och europeiska normer
Den svenska standarden SS–EN 50131–1 möjliggör särskiljning av inbrottslarminstallationer på samma sätt som när det gäller brandlarm – brandlarm kontra brandvarnare. Standarden omfattar system som installeras i byggnader med hjälp av specifika interna ledningsnät eller ospecifika trådbundna nät, alternativt trådlösa förbindelser.

För inbrottslarmsystem gäller generellt de fordringar som nämns
i SS–EN 50131–1. I denna delas systemen upp i fyra säkerhetsgrader för att underlätta uppbyggnaden av det tekniska skyddet efter en identifierad hotbild:
Regelverket SSF 130:7 är en anpassning av standaren till svenska förhållanden. Regelverket kan med fördel användas som kravspecifikation vid upphandling av ett inbrottslarm. Kraven på inbrottslarmets materiel finns i regelverket SSF 1014.
Läs mer om och beställ SSF:s normer & regler här.

Brandlarm
Samhällets krav när det gäller att förebygga brand är väl reglerade i olika lagar, föreskrifter och anvisningar.
De viktigaste lagarna är:
• Plan- och bygglagen
• Lag om skydd mot olyckor
• Arbetsmiljölagen
Kraven är i första hand inriktade på omsorgen om människornas säkerhet och egendom. Svenska Brandskyddsföreningen har utgivit ett regelverk (SBF 110) som bl a anger kraven på utrustning, projektering och installation. Reglerna baseras på krav som försäkringsbolagens europeiska branschorganisation utarbetat.

Installation av brandlarm skall alltså utformas enligt de regler och anvisningar som finns i regelverket SBF 110. Försäkringsbolagen kräver dessutom att en godkänd installationsfirma ska utföra installation och registrering av anläggningen.

Brandlarmet är en viktig komponent i det brandskadebegränsande arbetet. Det är den första länken i kedjan från larm till åtgärd. Dess primära uppgift är att upptäcka en brand och avge larm i ett så tidigt skede som möjligt.

Idag har man med hjälp av avancerade detektorer och datorprogram stora möjligheter att konstruera mycket effektiva brandlarmsystem. Förutom att de kan upptäcka ett brandtillbud på ett mycket tidigt stadium, gör centralutrustningen en ständig utvärdering och tolkning av de signaler som kommer från systemets detektorer. Detta innebär att brandlarmsystemet själv kan upptäcka och undanröja t ex falska larm, eller onödiga larm som är den relevanta termen.
Vill du lära dig mer om inbrottslarm?
SSF (Svenska stöldskyddsföreningen) erbjuder kurserna ”Inbrottslarm” och ”Behörig ingenjör – inbrottslarm”.