Offentlig upphandling - Vid upphandling av Lås och Säkerhetsprodukter

Lås och säkerhetsprodukter har som huvudsyfte att skydda personella och materiella tillgångar och kan bestå av en rad olika delar t.ex. Lås, låstjänster, passersystem (behörighetskontroll), inbrottslarm, brandlarm, trygghetslarm, kameraövervakning, tillgänglighet och utrymning.

Ofta kombinerar man de olika elektroniska delarna av dessa ovan nämnda produkter till något som kallas integrerade säkerhetssystem. Genom att integrera en fastighets vitala säkerhetsfunktioner i ett enda system uppnås ett samlat grepp om säkerheten och en högre säkerhetsnivå. Detta är en krävande uppgift som kan bli mycket svår i objekt med spridda säkerhetsprodukter/system från flera producenter och leverantörer.
Det är därför en trygghet i att en leverantör tar helhetsansvar för säkerhetslösningen!

Kraven på korrekt projektering, installation och service är idag höga. Utan beaktande av detta sätter man både funktion och säkerheten på spel, oftast med höga kostnader som resultat. Ett serviceavtal bör alltid tecknas, detta bör följa avtalad tid för upphandlingen och tecknas på nytt vid ny upphandling.

Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR har i samarbete med Stöldskyddsföreningen, SSF samt Upphandlingsrådgivarna AB tagit fram nedanstående vägledning för att främja den goda affären. Informationen kan således användas som en allmän vägledning och mall vid utformning av förfrågningsunderlag för upphandling av lås och säkerhetsprodukter samt tjänster till den offentliga sektorn.

En tydlig förfrågan, som är anpassad till branschens förutsättningar, underlättar upphandlande myndigheters möjlighet att erhålla bra, relevanta och jämförbara anbud.

Upphandlingsprocessen underlättas bland annat genom minskat antal frågor/svar och minskad risk för överprövningar.
Ett vanligt tillvägagångssätt vid upprättande av förfrågningsunderlag är att använda sig av handlingar från tidigare upphandlingar, antingen egna eller andra kommuners upphandlingar. Risken med ett sådant förfarande är att de tidigare upphandlingarna kan vara helt olika den aktuella upphandlingen.
Ex. Ibland kan man ha ställt högre krav än nödvändigt och/eller kan man ha missat väsentliga fakta som riskerar hela upphandlingens syfte.

Vad är det som handlas upp?

Är det en säkerhetslösning till en helt ny fastighet/objekt eller är det reparationer och mindre anläggningsarbete som ska ske under en ramavtalsperiod?

Ex. Leverantören ska leverera nya säkerhetslösningar men också vara den som byter ut befintliga system/produkter (t.ex. monterar in nya lås och göra upp ett helt nytt låsschema).

Ramavtal kan antingen ha en eller flera leverantörer. När det gäller upphandling av Lås och säkerhetsprodukter bör det (om möjligt) endast vara en leverantör. Om flera leverantörer kan gå in i de olika systemen och göra underhållsåtgärder, kopiera nycklar, ställa om larmkoder mm, innebär det att säkerheten kan åsidosätts och garantier som tidigare utfärdats kan falla. Därför passar inte denna form av entreprenad för Lås och säkerhetsprodukter generellt.

Anm. Ett ramavtal som varar i fyra år, vilket är maxgränsen för ramavtal, kan inte påbörjas och avslutas flera gånger under avtalstiden. Det är en kontinuerlig process under de fyra åren och det avslutas genom en ny upphandling och där en eventuell ny leverantör övertar driften.

Vid entreprenader enligt AB 04 eller ABT 06 ingår inte något driftsansvar för entreprenören efter godkänd slutbesiktning. När entreprenadarbetena är slutförda och entreprenaden är besiktigad är resultatet av det utförda arbetet beställarens egendom.

Överväg även möjligheten att använda så kallad ”konkurrenspräglad dialog” när det gäller mer komplicerade säkerhetslösningar!

Behovs- och riskanalys

Innan man genomför en upphandling måste en analys av behov och risker göras. Denna kan vara mer eller mindre detaljerad beroende på storlek på upphandlingen.

Exempel:  

Vilka befintliga installationer finns? Vad behöver åtgärdas och vilka nya risker har tillkommit? Blir det kanske billigare att byta ut de befintliga installationerna? En kommun kan ha ett stort antal fastigheter och under årens lopp har oftast olika säkerhetsprodukter/system installerats.

En inventering av fastigheternas nuvarande inbrottsskydd och säkerhet kräver stor kompetens. Att ta hjälp av externa säkerhetskonsulter med bra kompetens lönar sig genom att upphandlingen då kommer att spegla det verkliga behovet.

OBS! Rådgör även alltid med dem som ska arbeta i lokalerna. 

Service och serviceavtal eller garantier

Vid större upphandlingar där det finns ett garantiåtagande från en leverantör kan det bli problem om man gör ny upphandling och en ev. ny leverantör ska ta över. Garantiåtaganden kan komma att upphöra om en ny aktör tar över ett befintligt system!

Anm. Ett serviceavtal bör tecknas så att det gäller hela minst hela garantitiden men bör även täcka hela avtalstiden.

Vilka krav ska och kan man ställa?

Kan man ställa krav på mästarbrev? Svaret är Ja enligt prövningar i Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Mästarbrev i Låssmedsyrket regleras av lag och förordning om mästarbrev för hantverkare. Mästarbrev utfärdas av Stiftelsen Hantverk & Utbildning på statens uppdrag.

Samtliga personer verksamma inom branschen har möjlighet att få ett mästarbrev utfärdat för att formellt kunna visa sin kompetens.
Genom detta krav är också kravet på likabehandling enligt LOU uppfyllt.

Mästarbrevet säkerställer att formell kompetens är uppfylld. Ett sådant krav har ett naturligt samband med upphandlingen och framstår därmed som både lämpligt och effektivt för att säkerställa kompetens och seriositet hos leverantören.

Auktoriserad Låsmästare enligt SLR

Även detta krav är godkänt av Förvaltningsrätten!
Ett sådant krav är relevant eftersom en auktorisering enligt SLR visar att anbudsgivaren har säkerställt och kan motsvara de krav som ställs på en kommande leverantör beträffande bl.a. rätt att arbeta med låssystem och innehar rätt teoretisk och praktisk kunskap inom yrket.

Tredjepartscertifierad firma/person samt produkt

Inom säkerhetsområdet finns en mängd olika så kallade tredjepartcertifierade discipliner både för person, företag och produkter. Kravdokumenten för detta är vanligen SSF normer eller SS-EN standard som framtagits i samarbete mellan kravställare och utförare samt slutkunder.

Dessa normer kan man certifiera för via ett ackrediterat certifieringsorgan vanligen SBSC eller DNV GL. Certifierade personer/företag/produkter finns förtecknade på respektive certifieringsorgans hemsidor. www.sbsc.se samt www.dnvgl.se

Vägledning & checklista - förfrågningsunderlag

 

Vägledningens struktur

I följande avsnitt motsvarar varje huvudrubrik en rubrik som kan användas i förfrågningsunderlaget. 

Sedan följer en beskrivning av saker som man bör tänka på (Tänk på) samt i förekommande fall en hänvisning till lagstiftning eller en förklarande text och exempel.

1. Rubrik

En beskrivande rubrik på upphandlingsdokumentet är att föredra. Genom att vara tydlig med vad upphandlingen gäller redan i rubriken ökar sannolikheten att flera leverantörer uppmärksammar upphandlingen.

2. Bakgrund

En tydlig och relevant bakgrund till varför upphandlingen görs väcker anbudsgivares intresse och hjälper även anbudsgivarna att ta fram en bra lösning. Avsnittet bör beskriva uppdraget och den bakomliggande anledningen till behovet.

Exempel:

  • Nytt ramavtal för den kommande (maximala) 4-års perioden.
  • Uppgradering av lås för ett bostadsområde.
  • Kameraövervakning skola.
  • Inbrottslarm på kommunhuset.

3. Avtalsperiod

I detta avsnitt specificerar beställaren:

  • Starttid för avtalet.
  • Ev datum för färdigställande.
  • När avtal med nuvarande leverantör går ut.
  • Hur många år ett ev fastpris skall gälla.
  • Hur många år avtalet skall vara före ev förlängningsperiod.
  • Ev förlängningsperiod 1 år eller 2 år. Max en förlängningsperiod är tillåten enligt LOU.

4. Allmänna anbudsförutsättningar

4.1 Upphandlingsförfarande

Ange förfarande enligt LOU. Beakta tröskelvärden vid val av förfarande.
Öppet förfarande, över 1,9 miljoner kronor, vid ett totalt värde för de antalet år som avtalet omfattar.
Förenklat förfarande vid belopp under 1,9 miljoner kronor.

Tänk på: Vid ett förenklat förfarande finns det möjligheter till förhandling enligt LOU.

 

4.2 Förfrågningsunderlag

Det totala förfrågningsunderlaget består av exempelvis:

  • Denna förfrågan Beskriv vad som upphandlas och vilka funktioner som önskas.

Tänk på:

Beskriv tydligt den funktion som efterfrågas samt utrustning/produkter.

Observera att man aldrig får efterfråga specifika varumärken. Om man inte kan beskriva utan att ange ett varumärke måste texten följas av ”eller motsvarande”. Kom ihåg att kraven skall vara proportionella enligt LOU. Ställ aldrig högre krav än nödvändigt. (Kan innebära att anbuden blir onödigt dyra).

Exempel:

Vilken volym som upphandlats för under föregående år respektive avtalsperiod.
Texten måste också ange att den volym som anges kan både överskridas och underskridas. D.v.s. inga garantier kan lämnas.

  • Situationsplan. Ritning över lokalerna där lås/larm skall installeras. OBS! Stor försiktighet måste gälla för denna information! Risk finns annars att ritningar över lås och larm kan komma i orätta händer.
  • Anbudsformulär. Gör ett nytt anbudsformulär inför varje upphandling. Det skall finnas tillräcklig plats att svara på det som efterfrågas. Begränsa inte antalet tecken för fri information.

 

4.3 Förutsättningar för upphandlingen

Finns speciella tidsramar för när ett projekt får starta och när det skall vara avslutat.

Exempel: Utbyte av samtliga lägenhetsdörrar i en stor flerfamiljsfastighet. Installation av larm i en skollokal som lämpligen skall göras under loven för att inte störa undervisningen.

 

4.4 Kontaktpersoner hos beställaren

  • Specificera vem eller vilka som är kontaktpersoner för upphandlingen.
  • Ange vem som kan visa ett område eller en lokal.
  • Ange vem som har behörighet att fatta bindande beslut.

 

4.5 Syn av området före arbetets påbörjan

Genom att erbjuda syn av området/lokalerna underlättas diskussioner i ett senare skede om t.ex. skador uppkommer.

Tänk på: Dokumentera gärna via videofilm eller foton. 

 

4.6 Anbudets form

Här kan specificeras tex:

  • Om endast helt eller delat anbud accepteras. Helt anbud innebär att endast en leverantör vinner hela upphandlingen. Delat anbud innebär att flera vinnare utses för delar av upphandlingen.
  • Möjligheten att lämna anbud på alternativa utföranden.
  • Hur länge anbuden skall vara giltiga.
  • Anbudsspråk.

Tänk på:

En upphandling som avser lås och inbrottsskyddande tjänster och som man avser skall fungera i upp till 4 år, bör aldrig delas på flera leverantörer! Undantag kan finnas, t.ex. vid stora upphandlingar där det kan vara behov av flera leverantörer som delas upp på orter, stadsdelar mm för att det skall fungera.

Anm.

Det specifika vid upphandling av Lås och inbrottsskyddande tjänster är att där måste leverantören inneha licens/certifikat från producenten för att få hantera låssystem mm. Att flytta ett låssystem från en leverantör till en annan kan bli komplicerat och ta tid.

Ett absolutkrav vid sådan flytt är att den nye leverantören måste ha erforderliga tillverkarlicenser för aktuellt system.

Om flera leverantörer ska utföra tjänster inom samma område finns inga garantier på det utförda arbetet när nästa leverantör utför åtgärder på samma ställe.

Leverantörer utbildas på varje licens som tillhör ett visst varumärke. Det är endast leverantörer som är godkända av respektive producent som har tillåtelse att sälja, reparera och att tillverka nycklar till just det systemet. Varje producent utbildar sina återförsäljare och ger endast licenser till de som genomgått utbildningen med godkänt resultat.

 

4.7 Tid för inlämnande av anbud

Den upphandlande enheten ska ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta ett anbud.

Tänk på:

Tiden mellan annonsering och inlämnandet av ett anbud vid öppet förfarande kan vara max 52 dagar. Vid förenklat förfarande bör tiden vara 3-4 hela veckor.
Är tiderna för korta riskerar man att anbudslämnarna inte hinner utarbeta sina anbud. Kvalitén på anbuden kan också bli sämre.

 

4.8 Upplysningar under anbudstiden

Beställaren ges möjlighet till förtydligande och kompletteringar av anbuden genom så kallade ”Frågor och svar”.

Tänk på:

  • Svar på ”Frågor och svar” skall lämnas senast 6 dagar innan sista dag för anbudslämnandet.
  • Bra och tydliga svar och kompletteringar ökar chansen att få in bra anbud och risken för överprövningar minskar.

 

4.9 Adressering

Skriv var anbuden skall skickas och i vilken form.
Står det att anbuden skall lämnas elektroniskt så kan de inte skickas in med posten eller lämnas i pappersformat.

 

5. Krav på leverantören

Ange särskilda krav på leverantören så som t.ex. ISO/FR2000 eller likvärdigt kvalitets- och miljöledningssystem och kreditvärdighet.
Här kan också ställas krav på auktorisation eller motsvarande.

Tänk på:

  • Kraven måste vara proportionella enligt LOU 1 kapitlet.
  • Att leverantören har tillräckliga resurser för att klara uppdraget!

Exempel på olika kunskapsbevis:

  • Mästarbrev i Låssmedsyrket - Mästarbrev kan utfärdas för låssmed med särskild utbildning och som först blivit godkänd som gesäll och därefter arbetat i låssmedyrket i minst 6 år.
  • Auktorisation - Alla medlemsföretag i SLR är Auktoriserade och uppfyller SLRs krav på bl.a. butik, bevisad kunskap, etik, skydd av kunders egendom och dokumentation samt innehar adekvata licenser från tillverkare. SSF Stöldskyddsföreningen rekommenderar SLRs Auktoriserade medlemsföretag.
  • Certifiering - Frivillig certifiering av Leverantörsföretagen och dess personal inom alla säkerhetsområden t.ex. kamera, inbrottslarm mm. Certifieringen utförs av ackrediterade certifieringsorgan (tredjeparts certifiering).


6. Anbudsutvärdering 

Redogör för utvärderingskriterierna.
Lägst pris, ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller med andra ord, det med högst kvalitet i förhållande till priset!

Tänk på:

  • Innan utvärderingen görs ska kontroll ske av att alla ska-krav är uppfyllda. Först därefter kan den slutliga utvärderingen göras.
  • Utvärderingskriterierna skall följa LOUs grundregler om likabehandling, öppenhet och proportionalitet, LOU kapitel 1, även om utvärderingen sker enligt ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
  • Var tydlig och beskriv vad det är som är mest betydelsefullt för beställaren.
  • Det som skall värderas måste också vara angivet i förfrågningsunderlaget.
  • Någon ändring inför utvärderingen får inte göras.


7. Kommersiella villkor

7.1 Omfattning av arbetet.

Beskriv vad som förväntas utföras av leverantören. En tydlig beskrivning ger fler jämförbara anbud.

Exempel:

  • Ska leverantören tillhandahålla samtliga lås, larm och tillbehör?
  • Ska alla transporter till och från lokalerna utföras av leverantören?
  • Ingår transporterna i timpengen?
  • Ska all dokumentation utföras av leverantören?


7.2 Myndighetskrav och tekniska egenskapskrav.

Exempel:

  • BAS-P & BAS-U krav
  • Tillstånd för arbete på skyddsobjekt
  • Certifikat för Heta arbeten

7.3 Ändringar och tilläggsarbete.

Ange eventuella önskemål om tillkommande beställningar som kan föreligga.
Vem som har rätt att göra sådana beställningar och formen för dessa; mail eller skriftligt.

7.4 Försäkringar.

Vilken ansvarsförsäkring krävs.

Exempel:

  • Leverantören blir utsatt för stöld av huvudnycklar och konsekvensen blir att samtliga lås måste bytas ut.

7.5 Tvist.

Eventuell tvist mellan parterna skall lösas av parterna gemensamt i första hand.
Om detta inte går skall tvisten hänskjutas till allmän domstol.

 

8 Pris

8.1 Pris på material och tjänster

Tänk på:

  • Hur jämföra priser?
  • Vill vi ha kvar leverantören - vill vi behålla kvaliteten? 
  • Vill vi främja konkurrensen?
  • Hur hantera anbudspriser på orimligt låga nivåer?
  • Licensen kostar
  • Lagret kostar
  • Personalen kostar
  • Utbildningar kostar
  • Bilen kostar
  • Bensinen kostar
  • Administration kostar
  • Butiken/lokal kostar

Materialpris

Det förekommer krav på att leverantören ska redovisa och kopiera sina priser som de faktureras av producenterna. På detta får de sedan lägga till 10 % så kallad vinst.

Tänk på:

  • Ett sådant förfarande kan vara problematiskt då det avslöjar affärshemligheter hos leverantören. Dessutom är det inte jämförbart med nettopriserna hos en stor aktör och en liten aktör, mängdrabatterna kan inte jämföras. Det är därför mer rättvist att begära leverantörens pris med utgångspunkt från officiell bruttoprislista.
  • Ofta ställs höga krav på att leverantörens fordon skall vara miljövänliga. Kravet på fordonen måste stå i proportion till hur långt leverantören skall köra.


Exempel:

Om man kräver fakturan + 10 % påslag innebär det att, av de 10 % skall det dras 1-3% som betalas till upphandlande myndighetens inköpsorganisation.
De resterande 7-9% skall räcka till licenser, utbildning, inköp av maskiner och utrustning, ämnen, hyror, löner till personalen, specialförsäkring, kassaskåp, anläggningsdokumentation som skall förvaras på ett speciellt sätt, lagerkostnader, räntekostnader, samt varor som lämnas ut över disk i butik, till t.ex. kommunens fastighetsskötare.

Även miljökrav på leverantörernas fordon kan vara kostnadshöjande och innebär ännu mer belastning på de 10% som man felaktigt benämner som leverantörens vinst.

Det är inte troligt att ett företag är villigt att arbeta för ett så lågt påslag. Riskerna är för stora och förlusterna kan bli stora då inga volymer garanteras av beställaren. Det är således ingen framkomlig väg att maximera påslaget.

Risken finns att ett förutbestämt och maximerat påslag på nettopriserna leder till att det inte finns någon seriös leverantör som har råd att lämna ett sådant anbud.


 

Med Leverantör menas den som installerar, projekterar och servar lås och säkerhetsprodukten. Med Producent avses den som tillverkar och levererar produkter som leverantör installerar, projekterar och servar i upphandlad tjänst.

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.