Västerort är utsatt för en brottsexplosion. Här görs just nu 70 bostadsinbrott i veckan. Totalt nära 300 hus och lägenheter plundrades under förra månaden, en fördubbling mot förra året. Polisen tvingas nu inrätta en taktisk specialenhet, skriver Dagens Nyheter.

De är unga och multikriminella. Ofta våldsbenägna. Och dessutom beväpnande med kofot och kniv på brottsturnéerna. De stjäl helst smycken och kontanter, i några fall hundratusentals kronor. Ibland, när de hittat nycklarna i villorna, försvinner de i husägarens bil – som sedan säljs eller plockas isär.

– Det är ett akut läge, det ser väldigt illa ut och har blivit mycket värre de senaste fyra veckorna. Vi behöver minst en dubbelt så stor styrka som arbetar med detta, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, chef för GSI, Gruppen för snabba insatser, vid Västerortspolisen.

Med hjälp av kriminalunderrättelsetjänsten har polisen identifierat 220 aktiva inbrottstjuvar fördelade på tio kluster i västerort.

– Inom dessa har vi funnit 59 strategiska personer som är särskilt viktiga att lagföra och få in i kriminalvården.

– Vår nya enhet i västerort har ett perspektiv mot 2015 för det här arbetet och det kommer att hända saker i hela länet inom kort. Vi diskuterar nya idéer, något måste göras, säger Gårdare, tidigare operativt ansvarig för SGI, Särskilda gänginsatsen, i Södertörn med inriktning på bland annat mc-brottsligheten.

Inbrotten sker framför allt dagtid och utförs ofta i grupp om två till fem personer. Vissa brottslingar väljer slumpmässigt kvarter eller hus. Andra inriktar sig mot speciella områden eller exklusiva villor – som i Bromma och Danderyd.

– I sådana kvarter förväntar man sig större brottsvinster. Vi vet att de arbetar med underrättelseverksamhet och tar reda på om den boende just har sålt någonting dyrbart eller är bortrest. De görs också slagningar på dyra bilar som parkerats utanför hus där det pågår fester för att säkert veta att ägaren inte är hemma i sin egen bostad.

Vad kan gemene man göra för att skydda sig för inbrott?
– Väldigt mycket. Man bör till exempel låsa in dyrbara föremål i värdeskåp och ha bra lås på dörrar och fönster. En bra grannsamverkan är viktigt. En avgörande framgångsfaktor för oss är också att vittnen larmar oss via 112 så att vi hinner fram. Vi har egna bilar ute i västerort hela tiden nu. Det som gäller för oss är helt enkelt att få stopp på dessa individer genom spaning och ingripanden.

Källa: Dagens Nyheter

Statoil ökar tryggheten för människor och miljön på sina automatstationer genom att installera så kallade ”intelligenta kameror”. Med hjälp av kameran ska oönskade händelser som till exempel drivmedelspill, skadegörelse och stölder undvikas. Hittills har över 90 automatstationer fått dessa kameror installerade och målet är att alla Statoils automatstationer har lösningen under nästa år, 2012.

Tanka tryggare på Statoils automater
– Vi är först i branschen att installera denna unika kameralösning som ökar tryggheten för människor och miljö. Kameran är kopplad till en kameracentral som är bemannad dygnet runt där utbildad personal analyserar händelsen och vidtar de åtgärder som krävs, säger Torbjörn Lenstad, säkerhetschef Svenska Statoil.

Syftet med kamerasystemet är att detektera och aktivera larm när det förekommer ett ”onormalt beteende” på en station. När systemet aktiverats förmedlas bilder till kameracentral där bevakningspersonal kan följa händelser och skeenden. Systemet förmedlar bilder av sådan kvalitet att det ger en detaljerad översikt av området så att man genom bildanalysering kan detektera personer och föremål.

– Med detta system kan vi agera direkt vid stöld och skadegörelse. Vi polisanmäler alla kriminella handlingar och det är endast vid dessa tillfällen vi överlämnar det inspelade materialet till polisen för att identifiera personer och fordon, säger Torbjörn Lenstad.

Statoil arbetar sedan flera år systematiskt med att öka säkerheten och tryggheten på sina stationer. Alla Statoils fullservicestationer har slutet kontanthanteringssystem sedan 2009. Förutom tekniska lösningar så utbildas Statoils personal hur de ska agera vid hotfulla situationer, drivmedelsspill, läckage, brand, skadegörelse och funktionskontroll av pumpar och terminaler.

Bland Sveriges 80- och 90-talister är ingenjör det absoluta drömjobbet medan deras föräldrageneration istället drömmer om att sadla om till författare. 70-talisterna däremot vill helst bli personalchef om de få välja helt fritt och ekonom har för första gången åkt ut från drömjobbens tio-i-topplista.

I toppen totalt sett ligger personalchef, följt av entreprenör och ingenjör. Endast var tionde uppger att de har sitt drömjobb idag. Detta framgår av den senaste Work Life-undersökningen i samarbete med Kairos Future där drygt 8 000 personer i Manpower-panelen svarat på frågor om arbete och karriär.

Det är alltså stora skillnader mellan generationerna när det gäller drömjobbet. De yngre drömmer om tydliga yrkesroller med givna utbildningsvägar såsom ingenjör, polis och arkitekt medan de som befunnit sig på arbetsmarknaden under längre tid gärna skulle vilja vara författare, personalchef eller äventyrare. Även läkare är ett drömjobb för många som är födda på 60-talet eller tidigare. Hinder för att få drömjobb är främst att man tycker det är för sent att sadla om och att man valt fel utbildning.

– Drömjobbet variererar över tiden och vi ser hur samhällets trender slår igenom även på detta område. Drömjobbet speglar delvis de behov som vi har på arbetsmarknaden nu. Några av de mest populära drömyrkena så som ingenjörer, läkare och entreprenörer är det stor brist på idag, säger Peter Lundahl, VD för ManpowerGroup Sverige.

Endast 11 procent anser att de har sitt drömjobb idag – men bland egenföretagare uppger var tredje att de lever sin dröm vad gäller yrkesval. Vanligast är att chefer och personer som jobbar inom media och kultur tycker att de redan har sitt drömjobb.

Totalt sett har personalchef tagit sig upp på förstaplatsen efter att ha kommit in på listan för första gången för tre år sedan. Ekonom har gått från förstaplatsen 2006 till att i år återfinnas först på elfte plats.

Storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö toppar listan över antalet anmälda butiksrån.

Endast tio kommuner hade fler än tio butiksrån under 2011. I en majoritet av landets kommuner, 53 procent, anmäldes inte ett enda butiksrån under 2011.

Svensk Handel har sammanställt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik för butiksrån under 2011.

– Det är stora skillnader i landet när det gäller rån. De flesta kommuner var helt förskonade från butiksrån samtidigt som exempelvis Stockholm hade 176 stycken, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Sammanlagt anmäldes 781 rån mot butiker i Sverige under 2011, enligt preliminär statistik från BRÅ. Det är en minskning med 13 procent jämfört med 2010 och 32 procent lägre än 2009.

– Nästan 800 rån är fortfarande alldeles för många. Men det är glädjande att rånen minskar för andra året i rad och att säkerhetsarbetet ger resultat, säger Per Geijer.

Svensk Handel har tillsammans med bland annat Handelsanställdas förbund tagit fram utbildningen ”Säker i butik” för hur butiker kan förebygga rån, hot och våld. På många orter samarbetar handeln också med polisen för att på olika sätt motverka rån.

– Risken att bli utsatt för ett rån varierar kraftigt beroende på vad det är för typ av butik, läge, öppettider och andra faktorer. Varje butik måste göra en individuell riskbedömning, säger Per Geijer.

Drygt en miljon svenskar bär med sig företagets information i mobilen – hälften har inget eller bristande skydd mot informationsstölder om telefonen hamnar i orätta händer. Det visar en undersökning från Telia. Majoriteten av de svenska företagen har heller ingen säkerhetspolicy när det gäller arbetsrelaterad information på mobiler och surfplattor.

Användningen av avancerade mobiler ökar i företagen och mobilerna används i allt högre grad för hantering av affärsinformation. I dag har mer än var fjärde anställd i Sverige tillgång till jobbmail eller annan arbetsrelaterad information i mobiltelefonen, vilket motsvarar över en miljon svenskar.

52 procent av dem har inget eller endast PIN-kod som skydd mot informationsstölder om mobilen skulle tappas bort. Endast 13 procent kan radera information på distans i mobilen. Ännu färre har lösenordsskydd på dokument i mobilen och kryptering av information. Det framgår av en undersökning som Telia låtit TNS Sifo genomföra bland över 1000 förvärvsarbetande svenskar.

– Företagsledningar och IT-ansvariga måste ta mobilsäkerheten på större allvar, både när det gäller borttappade mobiler och externa attacker mot smarta mobiler. En PIN-kod ger i princip inget skydd mot information på själva telefonen, eftersom SIM-kortet enkelt kan bytas ut, säger Jessica Levin, ansvarig för Mobila Företagstjänster på Telia och betonar att det finns en rad olika lösningar för att skydda mobiler.

Han menar att ett minimiskydd i dag inkluderar stöldskydd i telefonen och möjlighet att till exempel kunna låsa eller radera telefonen på distans. Dessutom bör man i smartphones även ha virus- och spionprogramskydd samt brandvägg för att undvika hackningsattacker. Ytterligare en säkerhetsåtgärd är GPS-positionering för att kunna lokalisera en borttappad mobil.

Resultat från undersökningen:

• 77 procent av de anställda uppger antingen att de inte känner till eller att deras arbetsgivare inte har någon säkerhetspolicy för jobbrelaterad information på mobiler och surfplattor.

• 46 procent av dem som har jobbrelaterad information i sina mobiler är oroliga för att informationen ska hamna i orätta händer, genom t ex stöld eller hackning. 54 procent känner inte oro. En förklaring kan vara att riskerna ännu är förhållandevis okända.

• Cirka 500 000 personer har någon gång tappat bort eller blivit bestulen på sin mobiltelefon.

Drygt 1,4 miljoner brott anmäldes under 2011, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Stöldbrott, brott mot person, skadegörelsebrott och narkotikabrott ökade jämfört med 2010. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott som Brå publicerar.

Under 2011 anmäldes 1 410 000 brott till polis, tull och åklagare. Det är en ökning med cirka 46 000 brott eller 3 procent jämfört med 2010.

– Mer än hälften av den totala ökningen av antalet anmälda brott under året kan hänföras till januari och december månad, säger Anton Färnström, statistiker på Brå. Ärendeinflödet till polisen under december blev mer lik de övriga höstmånaderna, som vanligtvis ligger högre. Uppgången märks i de flesta brottskategorierna.

Stöldbrotten ökar
Antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott ökade för första gången på tio år. Bland stöldbrotten ökade fickstölder och cykelstölder mest. Även de anmälda bostadsinbrotten ökade. Samtidigt minskade antalet anmälda biltillgrepp och stöld ur och från motordrivet fordon, vilket är en trend som pågått sedan början av 2000-talet. Även antalet anmälda butiksrån minskade.

Datorbedrägerier ner, bluffakturor upp
De anmälda bedrägeribrotten låg totalt sett på ungefär samma nivå som 2010 med 114000 brott. Det skedde dock en del förändringar avseende vilken typ av bedrägeri som anmäldes. Antalet anmälda datorbedrägerier, där bland annat skimming ingår, minskade med cirka 5 780 brott (–22 %) medan bedrägeri med hjälp av bluffaktura ökade med cirka 3 850 brott (+29 %).

– De anmälda datorbedrägerierna har visat på en ökande trend de senaste åren, säger Mikael Ernbo, statistiker på Brå. Tekniska förbättringar, med t.ex. bruk av chip istället för magnetremsa i bankomatkorten, är en möjlig förklaring till nedgången i fjol.

 Fler anmälda våldsbrott
De anmälda våldsbrotten, som framför allt utgörs av misshandelsbrott, ökade med 3 procent till cirka 116 000 brott. De anmälda misshandelsbrotten ökade i samtliga åldersgrupper förutom mot barn 15–17 år där de minskade med 10 procent jämfört med 2010. Antalsmässigt ökade misshandeln mot män över 18 år mest med 1 100 fler anmälda brott till sammanlagt cirka 42 400 brott. Relativt sett ökade däremot misshandel mot barn 0-6 år mest med en ökning på 13 procent till 2 880 anmälda brott.

Definition av anmälda brott
Anmälda brott är alla de händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara brott.

 Källa: Brå

Ett nytt elektroniskt nyckelsystem kommer att kunna skapa ökad trygghet för de som bor i lägenheter. Nyckelbrickor och ständiga byten av koder har försvårat för ambulans och räddningspersonal att ta sig in i trapphus.

Vid ett flertal incidenter i år har dagens elektroniska nyckelbrickor hindrat räddningspersonal från att ta sig in fastigheter.

- Nu när det ofta krävs fysiska brickor, kan vi inte ta oss in. Lösningen så som jag ser det är att informera fastighetsägarna om att de bör ändra sitt system till en teknisk lösning så att man kan komma in, säger Jens Stenbro, ambulanssjukvårdare till TV4 Nyheterna.

Det danska elektroniska nyckelsystemet Bekey ger, räddningspersonal, hantverkare och bud tillgång till en elektronisk nyckel i deras mobiltelefon via en central server. Det betyder att boende kan försäkra sig om att räddningspersonal kan komma in samtidigt som de inte behöver störas av hantverkare och bud som behöver tillgång till fastigheten.

Dessutom slipper vaktmästare och värdar att hålla koll på utlånade nycklar. Bekey mobilnyckellösning skapar även en större trygghet för de boende eftersom det går att se vem som har använt dörrarna och vid vilken tidpunkt.

I Danmark används BEKEY i tusentals fastigheter. Just nu pågår tester för den svenska marknaden i ett hundratal fastigheter i Malmö. Svensk Direkt Reklam (SDR) och Bring är de två första företagen att använda sig av lösningen.